Gaaah, du äter upp mig!

I can't live
If living is without you
I can't live
I can't give anymore
I can't live
If living is without you
I can't give
I can't give anymore



Du äter upp mig, sakta men säkert! Och du vet inte ens om det!
Om du bara visste hur mycket jag fortfarande älskar dig. Jag håller på att gå sönder ibland.
Bara tanken på dig och mig och allt vi hade, trots dom dåliga perioderna, får mig att brista.
Så fort någon nämner ditt namn, säger att dom sett dig eller vad som helst så blir jag förstörd.
Jag älskar dig så otroligt mycket, om du bara visste. Och om du bara kunde förlåta och förstå.
Vi skulle kunna få det så bra, om du ville! För det är inte bara mitt ansvar.
Men jag vet att jag har så mycket som jag skulle kunna ge dig om du velat ha det.
Jag trodde jag skulle kunna komma över dig lätt, för jag och du har aldrig haft det riktigt bra.
Men förstår du inte? Jag har aldrig älskat någon som jag älskar dig.

Jag vill ha dig och mig på en ö.
Bara du&jag så vi måste lösa det här.
Så jag kan påminna dig om vad det var du gillade hos mig.
Och så vi kan fortsätta där allt hade ett sånt hemskt slut.



Har suttit och läst gamla inlägg,
läs dom du också om du har tid.
Vartenda ord om dig är så sant.
Det är det fortfarande!

Och varje gång han tittade upp mot mig och log de där charmiga leéndet med dom där smile-groparna som bara han kan! Åååhhh, jag smälter!  Han har något extra den där Rasmus Englund <3

Måste bara fåt berätta också, bara för att det gör så ont.
Att när Barre kom fram till mig på Cleo,
så hoppades jag så mycket på att du sänt honom.
Han frågade varför jag gjort som jag gjort mot dig.
Jag svarade honom med sanningen,
att jag inte visste, att jag hatar mig själv för det.
Att en del av mig gjorde det för att du skulle förstå hur illa du gjort mig.
Han frågade om jag fortfarande älskade dig.
Jag började gråta.
Jag älskar ju dig mer än livet, mer än allt annat.
Jag berättade det för honom och han frågade om jag vill ha dig tillbaka.
Det är det enda jag vill.
Under några sekunder rusade mitt hjärta,
jag trodde allt skulle lösa sig!
När du såg mig, och när jag såg ilskan i dina ögon förstod jag,
jag förstod att det aldrig kommer bli så.
Och att jag kommer få gå resten av mitt liv och hata mig själv,
hata mig själv för att jag svek dig,
svek den människan som betyder mest för mig.
Den personen jag vill dela resten av mitt liv med.
För mig betyder du fortfarande allt.
Och jag har fortfarande inte slutat hoppas att du ska vakna en dag,
vakna och inse hur mycket jag har att ge dig!
Jag älskar verkligen dig.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0