En helt vanlig söndag, en helt vanlig John.

Jag och John satt i soffan för en liten stund sen och hade just sett klart filmen "Knowing".
"Min förstfödda sons första ord ska vara dator! Eller kanske stereo..."
säger John, mitt i alltihop. Vars fick han som det ifrån? Ja, det är som vanligt.
"Min förstfödda sons ord ska vara mamma eller pappa" säger jag.
"Pappa..." säger John med eftertänksamhet. "Det är ett ganska fult ord. Jag vill att min son ska säga pappa."
Ja, det är väl det man brukar vilja som far funderar jag då? Men visst, jag har haft fel förr :P

En halvtimme senare kommer vi in på ämnet ungar igen och jag frågar om jag får döpa våran son till Joker i mellannamn, men det var tydligen inte aktuellt. Lika bra att kalla honom bög då tydligen ;P
"Men en Benjamin då, går det bra?"
"Jaa, kanske det..."
ett par minuter går.
"Nej för fan, inte Benjamin, det har ju tre stavelser, det är ju så jobbigt att säga. Kan vi inte bara döpa honom till Stig?"

Ett tag senare sätter jag mig ner och googlar namnet Benjamin. Jag läser högt:
"Mansnamnet Benjamin är ett hebreiskt namn som betyder lyckans son.
Benjamin var enligt bibeln Jakobs son och Josefs yngste bror."
Från köket hör man John klaga:
"Men vi kan ju inte döpa våran son efter bibeln!"
Så jag googlar namnet John och får upp betydelsen:
"John är ett mansnamn med engelskt ursprung, och är en kortform av Johannes
som är en grekisk ombildning av det hebreiska namnet Jochanan som betyder Gud har förbarmat sig"
Jag kunde inte hålla mig för skratt :)
John tyckte inte det var samma sak, för det är ju trots allt en förkortning, alltså ett helt nytt ord!
Sötaste John!

Jag tycker Benjamin är ett fint namn som har en fin betydelse :)