Gaah, nu ska jag cykla iväg och jobba 8 timmar. Drygt. Igårkväll var jag ute och sprang och gick med Wilma runt mjölkuddsberget, hittade mig en riktigt bra vända där faktiskt :) Och jag somnade ganska fort till djungelboken sen på kvällen efter att ha pratat med John i telefon en halvtimme :) Idag när jag kommer hem från jobbet så är han hemma :D:D:D Känns som att vi inte har träffat varandra på ett år! Men det blir väl så när man är van att vara med varandra hela tiden, de få stunder man är ifrån varandra är otroligt nedstämmande. Jag tror på ett sätt det är enklare att vara skilda om det är så regelbundet, typ två-tre nätter i veckan. Men när det är så här sällan så blir det så jävla svårt att sova och jag har så ont i magen och kan inte koncentrera mig för att jag bara tänker på honom och det känns verkligen som att något fattas. Jag tror han tar med sig mitt hjärta varje gång han far iväg från mig och det är därför jag är så olycklig! Jag kommer krama och pussa ihjäl honom när han kommer hem :)